Idag var vi på Chakra dance meditation

Mange, jag och Swami Anibadh (som ledde Chakra Dance Meditation idag) efter meditation.
Mange, jag och Swami Anibadh (som ledde Chakra Dance Meditation) efter klassen.

Idag hade jag och Mange fixat barnvakt och kom iväg på Chakra Dance Meditation på Urban Om. Det här är Swami Anibadh som ledde oss att dansa utifrån vårt andra chakra idag.

Det var väldigt skönt att dansa som galningar, känna in i kroppen och förena dans och meditation på det sättet. Massa spänningar försvann och man blev lugnare och mer avslappnad i kroppen. Vi tyckte visserligen inte musiken var topp – det var lite väl mycket 80-tal. Botten-noteringen var nog låten ”Sex bomb”.. Och jag föredrar lite längre chakra-danser jag gjort förut där man dansar igenom alla chakrana – inte bara ett. Jaja, det ”funkade” ändå. Vi fick ett ordentligt break ifrån hemmet, barnen och det var helande och rätt kul ändå. När vi kom hem var det så kul att se barnen, de var extra söta och underbart nog hade vår ”guld-barnvakt” Ullis även städat en del, vikt tvätt osv.. Det var verkligen ordning och reda på allt (mycket mer än när vi är hemma själva) och barnen var så nöjda och glada och lekte så fint.

Jag efter dansmeditationen - mådde helt klart mycket bättre efter.
Jag efter dansmeditationen – mådde helt klart mycket bättre efter.

Lite mer om det andra chakrat enligt läran om våra chakran. Har man balans i det andra chakrat trivs man i sitt eget skinn. Det är vårt känslocentrum är beläget mitt mellan naveln och ryggradens bas. Här aktiveras alla våra önskningar, drömmar, känslor och vår vitalitet. På ett fysiskt plan är det kopplat till våra reproduktionsorgan och vår sexualitet.

Här aktiveras vår passion och våra begär. När det är balanserat känner vi oss inspirerade och berättigade till det goda i livet oavsett om det är goda vänner, god mat, nöjen eller allmänt välbefinnande. Vi kan då vara riktiga ”livsnjutare”. Om vårt andra chakra kommer i obalans är det risk att vi kontrollerar eller ignorerar våra känslor och behov. Vi lever ”i huvudet” och förlorar kontakten och kanske ignorerar helt vad våra kroppar vill säga oss.

Vad tror du om detta? Kom gärna med dina kommentarer och idéer! 🙂