En j-kla otur!

Jahapp, då var den här semestern snart slut. Vi har haft kul och är såklart tacksamma för den här fina resan.. Men otroligt vilken otur vi haft. Mange har varit riktigt sjuk – sängliggandes större delen av veckan och jag har också haft en jättejobbig förkylning som dragit ner mig energimässigt. Jag har också fått vara som ensamförälder till barnen såklart, med allt vad det innebär.

Tacksam ändå såklart att jag fått en del hjälp med barnen av familjen. Men ska ändå bli väldigt skönt att ha barnen några dagar på dagis när vi kommer hem.

Idag var brorsan lekledare och körde ”olympiska spelen” med barnen. Här är alla kusinerna samlade 🙂
Men Wille och Laura satt hellre ”under sin korkek” och byggde ”sandslott”.
Storkusin Lisa var gullig och tog barnen ett tag till hotellets lekställe så vi kunde ligga och sola lite.
Vår lilla badtjej. Hon utvecklas så mycket hela tiden – det är så kul! Hon pratar så mycket och härmar det vi säger hela tiden som en liten papegoja 🙂 Mer än Wille har gjort.
Sista kvällen på väg till middagen med storfamiljen på hotellet.

Mange var lite bättre och uppe på benen idag och kunde vara med oss en del i alla fall, så det kändes bra. Ja, man får bara acceptera det man inte kan förändra. Jag förstår inte meningen med hur den här veckan blev med alla sjukdomar, men det kanske finns någon ändå.. Eller vad säger du? Tror du det finns en mening med allt som händer?