Vill du vara lik alla andra eller vågar du sticka ut?

Jag funderar på varför det är så att många av oss svenskar vill vara så lika andra. T.ex. i vårt område Lilla Essingen så är alla så otroligt lika. De flesta är par runt 30 med 1 eller 2 barn, de flesta har bra utbildning, bra jobb, rätt neutrala kläder – mycket svarta och mörka kläder, sminkningen ska vara neutral – sminkad fast det får inte synas för mycket (tråkigt tycker jag – älskar ju glittrig ögonskugga o.s.v.), ALLA har samma barnvagn (!) – rätt otroligt – vill inte säga vilket märke men börjar på B… Alltså that’s up with this? Är alla totalt ”köpta” av marknaden? Är det så farligt att inte ha samma vagn som alla andra?

Frågan är vad detta beror på? I USA t.ex. är det sett som coolt att vara individualist, sticka ut och uttrycka sin personlighet. I Sverige är det snarare så att vi ska alla passa in i samma form annars blir man sedd som lite konstig. Jag och Mange stämplades t.ex. I vår mammagrupp som ”bohem-paret” och jag tycker inte vi är speciellt bohemiska alls egentligen. Vi kanske inte såg ut exakt som alla andra, hade inte samma barnvagn, hade inte de perfekta hakklapparna, hade inte perfekt koll på allt inom bebisområdet kanske hela tiden eller vet inte vad det berodde på?

Jag försöker idag vara så mycket mig själv jag kan vara. Ha de kläder jag vill ha oavsett vad någon annan tycker om det. Ha den sminkning jag vill ha, de skor jag vill o.s.v. Men det är klart att jag också kan falla in i att vilja passa in, vara rädd för att inte få andras gillande o.s.v.

Ja, det var dagens funderingar. Kom gärna med dina kommentarer här.

2 thoughts on “Vill du vara lik alla andra eller vågar du sticka ut?

  1. Jag håller med. Det är ingen som vågar säga vad de tycker längre. Folk har blivit så falska för att de är rädda att de inte ska passa in om de säger emot. Alla börjar tyckas om samma inredning, samma kläder. Helt plötsligt måste ALLA ha Calvin Klein underkläder. De lever någon annans liv för att de inte vågar vara sig själva.
    I USA är de mer stolta, kaxiga eller hur jag ska kalla de. De vågar vara sig själva.
    Vi har blivit varandras kopior, tyvärr. Det värsta är att folk inte ser det själva.

    Ps. själv är jag skyldig till svarta kläder och neutral sminkning 😀

Comments are closed.